Den ena veckan...

...läggs till den andra och nu har vi varit i Thailand i drygt fem månader. Tänk vi som aldrig har varit ífrån Tranemo i mer än 16 dagar. Vad saknar man då när man har varit hemifrån så länge, vi brukar diskutera det på våra morgonpromenader på stranden. Vaggeryds falukorv med potatismos mmm, hade inte smakat kattskit. Bella kan man ju sakna någon gång då och då. Carro, men henne träffar man ju aldrig även om man är i Sverige. Kontentan blir nog i alla fall att det finns fler saker man inte saknar än det man saknar.

I fredags var det dags för Maritha att hålla i skolans veckoavslutning i Salan. Under några veckors tid har hon och barnen tränat sånger från Astrid Lindgrens sagor. Elva små fjärilsbarn sjöng om Sjörövarfabbe, här kommer Pippi Långstrump, Emil och  Lille Katt. Givetvis så blev det sittande ovationer från publiken.

Som alla fredagar så hann vi med ett besök på Castaway, men ni behöver inte vara oroliga det blir bara en eller max två drinkar.

 Under lördagen så fick vi líte egentid med Hugo. Mamma och pappa åkte på masage så Hugo fick mys med morfar och mormor. Vilket givetvis var uppskattat från många håll.

 Efter en god fukost på German bakery så åkte vi över till Old Town och shoppade lite. Några slöa timmar på stranden nere vid Khlong Jerk hann vi också med.

 Gypsy village, Östra sidan av Koh Lanta